vad ska vi tycka om det här utlandsklimatet?

jag har separationsångest.
det kommer ofta krypandes tex när min katt dog när jag var 18, när mina kusiner åkte hem till sthlm efter en helg hos oss när jag var typ 12, när jag flyttade hem och till uppsala, när vi åkte från sydney, och värst, när jag ska åka från mamma. fast då gråter vi lika mkt båda två, haha.

idag var ingen bra dag för ångesten. det började med att jag mådde lite illa efter att ha ätit födelsedagstårta och det slutade med att jag gick hem två timmar för tidigt, kritvit i ansiktet UTAN ATT SÄGA HEJDÅ TILL MINA BARN. dom visste inte ens att jag gick. om inte febern lägger sig tills imorrn kanske jag aldrig mer kommer få träffa dom eftersom det är sista dagen imorgon. fan fan fan.
det sista jag såg av dom var när de satt fint runt bordet och åt mat från sina små matboxar. filip slog ingen, mathea var tyst och sigurd åt av sin mat för en gångs skull. det är då man glömmer bort när de slåss, skriker, och vägrar göra som vi säger. jag vill verkligen inte sluta.

/L